nu är jag hemma igen, för gott
Jag åkte hema igår, det var liksom en tidsfråga jag hade så ont och jag har så ont att jag helt enkelt inte stod ut längre. Jag ville vara kvar samtidigt och försöka iallafall jag hade ju blivit utagen till att gå högvakten i sthlm bla. det känndes osm om jag ville försöka men det hade inte gått att gå med så mycket packning och en radio på ryggen i det tempot, jag erkände förm ig själv att det hade inte gått och de trodde inte mitt befäl heller, han var flrvrigt bekymrad över min hälsa och de var samtliga ja vet ju att jag har förmågan att hålla ut länge, för länge och längre än vad som är bra frör mig själv. på ngt sätt åär det ändå bra att någon annan kan stoppa en ibland, kanske hade jag inte suttit här annars. jag tror inte det då hade jag nog simmat ihjäl mig hur roligt det nu än kan låta.
Jag var väldigt ledsen när jag var tvungen att åka ifrån alla och man kände sig så j-vla klen och misslyckad men jag får se det osm en erfarenhet och att jag faktiskt har lärt mig otroligt mycket, främst om mig själv. jag hade mycket väl kunnat bli en krigare men ryggen stoppar mig så kanske är det inte meningen att jag skulle vara där, åtminstone ska jag träna rehbailiteringsträning nu. Det var inge kul att vara där heller när man inte kunde visa vem man är och hur man egentligen är och vem vill bli ihågkommen som en skdad missbildad sak som inte kan röra sig ordentligt, nej ja gör nog något annat då sen vill jag faktiskt inte offra mer än jag redan gjort, jag kanske har tinnitus, ont i vänster foit sen två stukningar och värk i ryggen och svårt öfr vissa rörelser och det leder till att jag sover dåligt men inatt sov jag gott så det var ett fint undantag.
jag kan ju försöka igen och jag får komma tillbaka om jag vill i jan eller senare men ja vet inte hur motivationen är och inte heller vad jag gör då, jag har ändrats så mkt på ett år att jag tror jag kanske inte är samma peson då som för 1,5 år sen då jag mönstrade som det blir då.
nej nu är jag hemma och jag ska komma på vad jag vill göra och en massageutb står högt upp och sen umgås me vänner och vara glad och må bra, dehär månaderna har ja varit så asocial och jag har inte mått bra av det, jag har lärt mig mkt och de har varit de mest givande och roligaste men samtidigt tråkigaste månaderna i mitt liv, jag kommer aldrig glömma Ednersson min Camilla, inte heller Jörnheim å hans sköna dialekt, Petterson och hans humor och leende sötisen, Fahlen å hans energi och humor och roliga skämt , Boke å hans enorma viljekraft, Kellgren spillevinken ,Andersson å hans fotbollstalang, Johanssons brutala humor, Jonssons givmildhet plus att han är otroligt snäll, Alfredssons envishet och skratt, Rosqvist du är speciell keep on rockin, Kihlberg stressa mindre så kommer det ordna sig för dig du e grym ! Olsson du är ett praktexempel på ett orginal från värmland. såå skööön! så nu får ni stridisar fortsätta utan mig! jag kommer sakna samtliga även de i andra logement men de här var nog bäst förm ig och jag kan satsa på musiken och bli bra igen .
alltså så som det känns nu så är jag hemma för gott
for the best, för en gångs skull ska jag göra det som är rätt och följa mitt hjärta för det finns saker och personer som håller mig kvar här, särskilt nu!
Det var allt från Soldat Grönkvist, nu är jag Cizzi igen .
Jag var väldigt ledsen när jag var tvungen att åka ifrån alla och man kände sig så j-vla klen och misslyckad men jag får se det osm en erfarenhet och att jag faktiskt har lärt mig otroligt mycket, främst om mig själv. jag hade mycket väl kunnat bli en krigare men ryggen stoppar mig så kanske är det inte meningen att jag skulle vara där, åtminstone ska jag träna rehbailiteringsträning nu. Det var inge kul att vara där heller när man inte kunde visa vem man är och hur man egentligen är och vem vill bli ihågkommen som en skdad missbildad sak som inte kan röra sig ordentligt, nej ja gör nog något annat då sen vill jag faktiskt inte offra mer än jag redan gjort, jag kanske har tinnitus, ont i vänster foit sen två stukningar och värk i ryggen och svårt öfr vissa rörelser och det leder till att jag sover dåligt men inatt sov jag gott så det var ett fint undantag.
jag kan ju försöka igen och jag får komma tillbaka om jag vill i jan eller senare men ja vet inte hur motivationen är och inte heller vad jag gör då, jag har ändrats så mkt på ett år att jag tror jag kanske inte är samma peson då som för 1,5 år sen då jag mönstrade som det blir då.
nej nu är jag hemma och jag ska komma på vad jag vill göra och en massageutb står högt upp och sen umgås me vänner och vara glad och må bra, dehär månaderna har ja varit så asocial och jag har inte mått bra av det, jag har lärt mig mkt och de har varit de mest givande och roligaste men samtidigt tråkigaste månaderna i mitt liv, jag kommer aldrig glömma Ednersson min Camilla, inte heller Jörnheim å hans sköna dialekt, Petterson och hans humor och leende sötisen, Fahlen å hans energi och humor och roliga skämt , Boke å hans enorma viljekraft, Kellgren spillevinken ,Andersson å hans fotbollstalang, Johanssons brutala humor, Jonssons givmildhet plus att han är otroligt snäll, Alfredssons envishet och skratt, Rosqvist du är speciell keep on rockin, Kihlberg stressa mindre så kommer det ordna sig för dig du e grym ! Olsson du är ett praktexempel på ett orginal från värmland. såå skööön! så nu får ni stridisar fortsätta utan mig! jag kommer sakna samtliga även de i andra logement men de här var nog bäst förm ig och jag kan satsa på musiken och bli bra igen .
alltså så som det känns nu så är jag hemma för gott
for the best, för en gångs skull ska jag göra det som är rätt och följa mitt hjärta för det finns saker och personer som håller mig kvar här, särskilt nu!
Det var allt från Soldat Grönkvist, nu är jag Cizzi igen .
Kommentarer
Trackback