cizzifreak

När man jobbat här nu som jag gjort så sätter man verkligen värde på saker och hela dagen igår längtade jag efter att få sitta ner, att bara få sitta ner!
Hann vara lite datanisse också men de var mycket som skulle göras. Man vankar av och an och man har det som en pina nuatt man måste cykla hem om man har sent pass på jobbet.
Åh jag ska cykla hem också, baaah.
Ganska lugn dag vart det trots allt med vattenfyllning i parasollfötterna och sånt där man aldrig tänker på att folk faktistkt måste göra så inte grejer pajjar. Jag lovar härmed att jag aldrig ska lämna min bricka på mc donalds mer de är så tråkigt för den stackars själen som måste göra det åt mig, uhu. Jag vet, jag vet nu, verkligen.
Nu vill jag ha lunch snart så jag kan ta en powernap på 15 minuter, jag kunde bara inte somna igår efter allt med volleyboll och dyligt.

Nu är jag uppstressad som bara fan!
Åh gud jag är s hjälplös man får napp på lägenhet och kan inte göra nått, alla ska fixa allt åt mej. baaah!
Vad skulle jag göra om jag inte hade folk som brydde sig? Mamma är en ängel!
Hoppas verkligen det löser sigoch jag kan undra om jag någonsin blir kvitt min känsla av att ständigt vara beroende av pengar! Kommer det med vuxenlivet, att man ska känna sig så trött och som man springe ri ett evigt hjul, jag jobbar och får bara lite, lite till övers... jag är inte gjort för det livet.
Som emly sa, det är livet, fan heller då lever inte jag då...
Jag är mitt eget harem av non existing cash.
Jag känner mig ju hela tiden begränsad, ska man känna så?
Jag måste nog gifta mej rikt, eller lyckas med mina ideer och bli det... Det här går ju bara inte !
Nej det går inte!